Stolt mamma

Gud vad jag är stolt över min älskade son, han ställer sig upp mot soffan/ bordet och trippar iväg. Ibland går det bra, ibland håller han sig i och ibland slutar det med att han landar på rumpan.  Och man märker hur stolt HAN blir, helt underbart. Förstår inte att på så kort tid, inom en vecka så har han redan lärt sig att ställa sig upp och trippa i väg. Har en riktigt liten envis plutt, men är så glad att han inte ger sig så fort utan kämpar på och klarar det, Älskar dig finaste plutt.
<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0